Trädgårdsföretagen kan vara inriktade på odling av köksväxter, frukt, bär, prydnadsväxter eller plantskoleväxter. Beroende på växtslag och säsong odlas de i växthus eller utomhus. Den som arbetar utomhus utsätts inte bara för värme eller kyla. Även solens UV-strålning och mygg och fästingar som kan bära på infektionssjukdomar utgör arbetsmiljörisker. Men arbete utomhus kan också vara bra för det psykiska välbefinnandet.
Datorer används alltmer för styrning av odling och av klimatet i större växthus och vid planering och redovisning. Belastningsbesvär är vanligt både vid arbete i trädgården och vid datorn. Orsaken är ofta monotont arbete med ensidig belastning. Ergonomi handlar om att anpassa jobbet efter människan – och inte tvärtom. Arbete som är ensidigt upprepat eller starkt styrt sliter mycket på kroppen. Och onödigt tröttande belastningar kan förebyggas genom arbetsväxling, arbetsrotation, pauser eller andra åtgärder som ökar variationen i arbetet.
Trädgårdsmästare kommer också i kontakt med bekämpningsmedel och därför är personlig skyddsutrustning, som till exempel handskar viktigt. Det är viktigt att inte slarva inte med säkerheten utan följa säkerhetsråden som kommer med verktyg och material. Genom ordentlig skyddsutrustning, bra kläder och skor och genom att se till att stegen står stabilt, kan man förhindra olyckor.
Många trädgårdsmästare utsätts för vibrationer i sitt arbete när de jobbar med verktyg och maskiner. Vibrationer kan ge både övergående och bestående besvär.
Arbetet som trädgårdsmästare är ofta fritt och självständigt, och många gånger jobbar man ensam. Att arbeta ensam kan ge en större frihet vilket många kan uppleva som positivt. Men många saknar kontakten med andra människor. Att arbeta ensam kan också innebära andra risker, och det är viktigt att tänka efter vilka riskerna kan vara. Den som arbetar ensam och har ett riskfyllt arbete ska alltid ha möjlighet att kontakta andra personer så att hon eller han kan få hjälp om olyckan är framme.
Ansvar för arbetsmiljön
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetstagare är skyldiga att hjälpa till, följa de säkerhetsföreskrifter som finns och slå larm om de upptäcker några fel.
Arbetsgivaren är skyldig att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att ständigt undersöka arbetsmiljön för att se vilka risker som finns. Därefter ska riskerna åtgärdas.
Vart vänder jag mig?
Om det finns brister i din arbetsmiljö eller om du upptäcker en risk ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kontaktar du ditt fackförbund.
Fackförbund: Kommunal och SACO.
Som företagare kan du vända dig till företagshälsovården eller andra arbetsmiljökonsulter för att få hjälp och stöd i arbetsmiljöarbetet. Du kan också vända dig till din arbetsgivarorganisation. Arbetsgivarorganisationer: Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA).
Om du har frågor om arbetsmiljöregler, kontakta Arbetsmiljöverket. Du kan även anmäla dåliga arbetsförhållanden till Arbetsmiljöverket. I vissa fall kan de göra ett inspektionsbesök på arbetsplatsen.
Den här texten vänder sig till verksamma inom branschen och syftar till att beskriva arbetsmiljön, vilka risker som finns och hur man kan göra för att minska dem. Allmänna beskrivningar av yrken finns hos Arbetsförmedlingen.