Journalist

Det journalistiska arbetet är kunskapsintensivt och kreativt. Många söker sig till yrket och konkurrensen om jobben är därför hård. Som nyutbildad journalist är det vanligt att jobba som vikarie under en period.

Inom radio och tv har det blivit allt vanligare att fristående produktionsbolag producerar de program som sedan sänds på de stora tv- och radiokanalerna. Många tv- och radiojournalister är därför anställda på sådana. På produktionsbolag är det vanligt med projektanställningar som bara varar så länge som själva produktionen pågår.

På mindre tidningar är ekonomin ofta pressad och den fasta redaktionen är därför liten. I stället knyter redaktionen till sig projektanställda eller frilansande journalister. Att jobba som frilansjournalist med eget företag är vanligt inom mediebranschen.

Länge var journalistyrket mansdominerat, men de senaste åren har kvinnorna blivit allt fler. I dag är det ett av få yrkesområden med en jämn könsfördelning. Männen dominerar dock när det gäller chefspositioner inom medieföretagen.

Arbetet som journalist är hårt tidspressat, särskilt för journalister som sysslar med nyhetsrapportering. Den dagliga produktionsprocessen mot en ny tidning eller uppdaterade webbsidor styr arbetsmiljön. Många redaktioner är ekonomiskt pressade och det påverkar arbetsbelastningen. Stress är därför en riskfaktor. Många journalister har också en hög ambitionsnivå och för att leverera ett bra jobb arbetar de mer än vad som krävs av dem. När kraven blir för stora och det inte finns tid för återhämtning kan stressen leda till sjukdom och sjukskrivning. Många frilansjournalister upplever att bristen på arbetskamrater försämrar arbetsmiljön. Fler än hälften av frilansjournalisterna sitter hemma och jobbar. En del hyr in sig på gemensamma frilanskontor.

Teknikutvecklingen inom branschen har varit stor och en journalist i dag behöver ofta behärska flera olika digitala publicerings- och redigeringsverktyg. En del reportrar får även fotografera och/eller filma för webb-tv när de är ute på uppdrag. Även det kan upplevas som stressande.

Ansvar för arbetsmiljön
Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetstagare är skyldiga att hjälpa till, följa de säkerhetsföreskrifter som finns och slå larm om de upptäcker några fel.

Arbetsgivaren är skyldig att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att ständigt undersöka arbetsmiljön för att se vilka risker som finns. Därefter ska riskerna åtgärdas.

Om man arbetar som frilansjournalist är man själv ansvarig för sin arbetsmiljö. För bemanningsanställda journalister eller frilansare som tillfälligt hyrs in till en redaktion är ansvaret för arbetsmiljön uppdelat mellan det företag som hyr in och bemanningsföretaget alternativt frilansaren själv.

Vart vänder jag mig?
Om det finns brister i din arbetsmiljö eller om du upptäcker en risk ska du tala med din närmaste chef. Om problemet inte åtgärdas kan du kontakta ditt skyddsombud. Finns det inget skyddsombud på din arbetsplats kan du kontakta ditt fackförbund.
Fackförbund: Svenska Journalistförbundet
För frilansande journalister finns Frilans Riks som är ett distrikt inom Journalistförbundet.

Som företagare kan du också vända dig till företagshälsovården eller andra arbetsmiljökonsulter för att få hjälp och stöd i arbetsmiljöarbetet. Du kan också vända dig till din arbetsgivarorganisation.
Arbetsgivarorganisation: Medieföretagen (en del av Almega), Tidningsutgivarna

Om du har frågor om lagar och regler som handlar om arbetsmiljö, kontakta Arbetsmiljöverket.

Den här texten vänder sig till verksamma inom branschen och syftar till att beskriva arbetsmiljön, vilka risker som finns och hur man kan göra för att minska dem. Allmänna beskrivningar av yrken finns hos Arbetsförmedlingen.


0% (av 1 läsare) hade nytta av den här informationen

x

Tack för ditt omdöme!

Vill du skicka en kommentar till oss? (Max 600 tecken)

Skicka

Tack för din kommentar!

Stäng